Att göra växtbaserad mjölk själv: Därför köper jag aldrig mjölkförpackningar längre
Martin Sundberg | |
Jag stod i affären med en förpackning havremjölk i handen och läste ingredienslistan. Fjorton ingredienser – för något som i princip är havre och vatten. Kalciumfosfat, förtjockningsmedel, dinatriumfosfat… saker jag knappt kan uttala, än mindre veta vad de gör.
Då tänkte jag: det här måste väl kunna göras enklare?
Så, jag började göra växtbaserad mjölk för hand. Mixer, sil, klart. Det funkade bra – tills det där eviga silandet började irritera mig. Den frustrationen var i slutändan anledningen till att jag skapade Mylky - en apparat som tar hand om hela processen från råvara till mjölk, utan just det krånglet.
För transparensens skull vill jag säga att jag skriver detta för Mylky. Men jag vill också ge en ärlig bild av hur det är att göra det manuellt – för det funkar faktiskt bra det också. Det handlar för mig om att göra mjölken själv, inte nödvändigtvis hur man gör det.
Vad finns det egentligen i de där förpackningarna?
De där fjorton ingredienserna finns inte där utan anledning. Oöppnade förpackningar måste trots allt hålla sig månader i rumstemperatur. Därför behövs stabiliseringsmedel, emulgeringsmedel och konserveringsmedel.
Är det farligt? Nej, inte nödvändigtvis. De där ämnena är inte skadliga – men de är heller inte nödvändiga om du gör färsk mjölk själv och dricker den inom några dagar.
Det märkliga är att du betalar runt 30 kronor för en liter som till 90 % består av vatten och bara 10 % havre. Resten av priset går till förpackning, logistik – och all den kemi som får vattnet att hålla i månader.
Därför gör jag det nu själv
Okej, den viktigaste frågan: varför skulle du vilja göra din egen mjölk? Jag kommer inte att säga att du måste göra det, men här är anledningarna till varför jag inte kan vara utan längre.
Anledning 1: Du vet exakt vad som finns i
En förpackning havremjölk: fjorton ingredienser. Hemgjord havremjölk: havre, vatten, kanske en nypa salt. Det är skillnaden.
Inga stabiliseringsmedel, inga emulgeringsmedel, inga saker du har frågetecken kring. Bara the basics. Om du verkligen vill veta vad du får i dig är att göra det själv det enda sättet.
Jag tycker inte att de tillsatta ämnena är nödvändigtvis skrämmande. De finns där av en anledning – hållbarhet, textur, förhindra separation. Men jag tycker det är skönt att veta vad jag dricker. Och när jag gör det själv behöver jag inte ställa frågetecken kring det. Havre, vatten, klart. Enklare än så blir det inte.
Plus: om du har allergier, intoleranser eller är allmänt känslig vet du med säkerhet att det inte finns något i mjölken som inte ska eller får vara där. Du slipper lusläsa något finstilt, liksom varningar om "kan innehålla spår av". Du bestämmer vad som ingår.
Anledning 2: Smakar helt enkelt bättre
Nygjord, färsk växtbaserad mjölk smakar annorlunda än den från förpackning. Klarare, renare, utan den där vaga "från förpackning"-smaken. Skillnaden är jämförbar med färskpressad apelsinjuice versus från förpackning.
Havremjölk från butiken har ofta en lätt kartongaktig eftersmak. Inte stark, men när du väl har smakat färsk havremjölk märker du det. Färsk havremjölk smakar som, ja, havre. Lätt sötma, spannmålsaktig, fyllig. Ingen eftersmak av kemi eller förpackning.
Smaken kan variera beroende på hur du gör den - ibland lite rinnigare, ibland krämigare. Det hör till. För mig är det ingen nackdel. Det känns faktiskt mer "äkta" på det sättet.
Anledning 3: Mycket billigare
Ett kilo havregryn kostar cirka 20 kronor och ger cirka 10 liter mjölk. Samma 10 liter i förpackningar kostar dig mellan 250 och 300 kronor. Det är stor skillnad.
Låt oss räkna på det. Säg att du dricker en kopp kaffe med en rejäl skvätt mjölk varje dag samt en smoothie med växtbaserad mjölk. Då är du snabbt uppe i en liter per dag. Det är 30 liter per månad. I förpackningar mätt betalar du mellan 750 och 900 kronor för det. Hemgjort kostar det 60 kronor för havregryn. Skillnaden är betydande.
Dricker du runt tre till fyra liter i veckan börjar det bli riktigt intressant. Dricker du mindre än så? Då kanske det inte är värt besväret, för du sparar bara några tiotal kronor i månaden. Men vid daglig användning märks skillnaden snabbt.
Och nu pratar jag inte om nötter. Mandelmjölk och cashewmjölk är dyrare att göra själv än havre, men fortfarande billigare än de där baristavarianterna för 40 kronor per liter.
Anledning 4: Mindre avfall från förpackningar
En påse havregryn eller nötter versus dussintals kartongförpackningar per år. Skillnaden är betydande.
Om du dricker fyra liter per vecka - inte ens mycket - är det över 200 förpackningar per år. Tvåhundra kartongförpackningar som måste sorteras och återvinnas. När du gör det själv blir det kanske 20 påsar havre per år. Skillnaden är enorm.
Jag är inte den som drar miljöargument i allt, men här är det svårt att bortse från fakta: färre förpackningar ut innebär mindre avfall. Om du tycker det är viktigt bestämmer du själv. För mig är det en trevlig bieffekt, men inte huvudanledningen.
Anledning 5: Experimentera med smaker
Havremjölk, mandelmjölk, cashewmjölk, kombinationer av baser - du kan göra vad du vill. Dadlar för sötma, kakao för chokladmjölk, vanilj för exklusivitet. Ingen förpackning ger dig den friheten.
Du kan dessutom justera allt under hela tillverkningen. En skvätt vatten om det är för tjockt, en extra dadel om du vill ha det sötare. Den kontrollen har du aldrig med förpackningar från butiken.
Jag gör till exempel havremjölk med en dadel och en nypa salt till mitt kaffe - krämig och precis lagom söt. För smoothies gör jag tunn mandelmjölk utan tillsatser. Och om jag är sugen på chokladmjölk slänger jag i lite kakao och en dadel med cashewnötterna. Varje gång får jag precis vad jag vill ha just då.
Den typen av flexibilitet får du inte med förpackningar. Där väljer du bland det som finns i hyllan, och det är allt. När du gör det själv bestämmer du själv vad du gör.
Att göra växtbaserad mjölk själv: två metoder
Nu när du vet varför du skulle vilja göra egen mjölk är frågan: hur går du tillväga? Det finns två metoder: antingen den klassiska manuella metoden, eller med en apparat som Mylky. Båda sätten fungerar, men skillnaden ligger främst i hur enkelt du vill göra det för dig själv.
Manuellt (den klassiska metoden)
Så här började jag. Du behöver en mixer och en nötmjölkpåse eller en fin sil. Det är allt.
Du lägger då nötter eller havre i mixern, häller i vatten, mixar tills det är slätt och silar sedan. I teorin är det enkelt. I praktiken är det där silandet riktigt besvärligt. Du måste verkligen klämma och pressa ordentligt för att få ut all mjölk, och du har alltid massa över som du måste förvara någonstans eller kasta.
Det tar runt 10 till 15 minuter, plus städning. Och resultatet varierar. Ibland har du perfekt slät mjölk, ibland finns det ändå bitar kvar.
Fördelar:
- Ingen extra investering om du redan har en mixer
- Bra för att prova om det hemmagjorda är något för dig överhuvudtaget
- Du har mest kontroll över processen
Nackdelar:
- Det där silandet är verkligen jobbigt
- Inkonsekventa resultat
- Massa som blir över (vad gör du med den?)
- Städningen tar tid
- Svårt att orka fortsätta med
Låt mig vara ärlig. Jag höll på med detta i ungefär tre veckor. Sedan hade jag fått nog. Jag blir trött bara av att tänka på hur jag varje gång behövde klämma ut den där nötmjölkpåsen över diskhon, ha händerna fulla med blöt massa, och sedan städa upp allt. Visst, det fungerade, men jag slutade med det eftersom det var för mycket besvär.
Med Mylky (skälet till jag skapade Mylky)
Frustrationen med silande var det exakta skälet till att jag skapade Mylky. Jag ville bara ha färsk växtbaserad mjölk utan det besväret. Bara mixa och sila i en apparat som sköter allt.
Du slänger i dina ingredienser, trycker på start, och en minut senare har du mjölk. Apparaten filtrerar medan den mixar, så du behöver inte sila manuellt längre.
Resultatet är konsekvent. Samma varje gång. För mig var det viktigt, eftersom jag ville kunna hålla fast vid rutinen – och den jämnheten gör det lättare.
Fördelar:
- Inget krångel med silande
- Klart snabbt (1 minut)
- Konsekvent resultat
- Mycket lättare att fortsätta med
- Mindre röra
Nackdelar:
- Inköpspriset är något att ta i beaktning - jag låtsas inte som att det inte kan vara ett hinder
- En till köksmaskin
- Om du dricker mindre än 3 liter per vecka skulle det kunna vara lite overkill
För vem är Mylky lämplig?
- Om du använder växtbaserad mjölk dagligen – som ren dryck, i kaffet, i gröten, bakning, eller något annat
- Om du verkligen vill hålla i det – inte bara testa i tre veckor och sedan ge upp.
- Om du är trött på det där manuella silandet
- Om förutsägbara resultat är viktigt för dig
Är det här något för dig?
Låt oss vara ärliga, Mylky är inte för alla.
Den är INTE något för dig om:
- Du bara dricker växtbaserad mjölk då och då (då är en förpackning helt enkelt bekvämare)
- Förpackningars långa hållbarhet är viktig (färsk mjölk håller 3-4 dagar)
- Du inte vill ha extra måsten på morgonen
- Din budget är väldigt tight och du redan är nöjd med förpackningar
Den ÄR något för dig om:
- Du använder växtbaserad mjölk dagligen
- Du vill veta exakt vad du dricker
- Du är beredd att lägga 1 till 15 minuter på det (beroende på hur du gör)
- Du vill minska avfall
- Den färska smaken tilltalar dig
Mitt utlåtande
Jag köper inte förpackningar längre. Inte för att jag känner mig moraliskt överlägsen eller för att alla borde göra det, utan helt enkelt för att jag tycker den färska smaken av egengjord mjölk är godare och det är skönt att veta vad som finns i den.
Måste du också göra så här? Nej, såklart inte. Om du tycker det funkar bra med förpackningar från affären, bra. Verkligen. Men om du är nyfiken på att göra det själv hoppas jag att min lilla genomgång här har hjälpt dig att avgöra om det är något för dig.
Min rekommendation: prova att göra egen mjölk manuellt först om du har en mixer. Köp en påse havregryn för 20 kronor och se om du gillar konceptet överhuvudtaget. Om det där silandet gör även dig frustrerad, då kan Mylky vara intressant. Om du tycker det manuella funkar bra, kan du absolut fortsätta med det.
Om du vill experimentera med smaker kan du hitta olika recept på mylky.se. Vi har allt från klassisk havremjölk till varianter med cashew och dadlar, mandlar och vanilj, och mer. Du får allt med exakt de proportioner som ger bra resultat.
Oavsett om du gör din mjölk manuellt eller med Mylky kan du känna dig trygg i att båda sätten fungerar. Det handlar inte om metoden – det handlar om att veta vad du dricker, och att det smakar gott. Resten är bara detaljer.
Martin Sundberg
Det som började i Martin Sundbergs kök med en mixer och en handfull nötter växte till Mylky – hans sätt att göra växtbaserad mjölk rolig, god och medveten igen.